Malin Frykman

Vilka är de största utmaningarna för kvinnor som vill ge sig in i STEM-fältet idag?

En av de största utmaningarna för kvinnor som vill ge sig in i STEM-fältet är den fortsatt begränsade och stereotypa bilden av vad STEM innebär. Malin påpekar att STEM fortfarande framställs som en "hård" och strikt teknisk disciplin, vilket kan avskräcka kvinnor från att ens överväga en karriär inom området. Denna smala framställning innebär att många inte får upp ögonen för de möjligheter som finns inom STEM, särskilt när det gäller de "mjuka" aspekterna som design, användarupplevelse och teknikens roll i vardagen.

Malin gör en tydlig distinktion mellan "hård" och "mjuk" teknik. Hård teknik omfattar traditionella områden som programmering, mekanik och elektronik, medan mjuk teknik inkluderar design, hantverk och användarupplevelser. Hon menar att läroplanen i Sverige främst fokuserar på den hårda tekniken och inte ger tillräckligt utrymme för de mjuka aspekterna. Detta leder till att teknik ofta uppfattas som något maskulint och exkluderande, vilket kan bidra till att flickor tappar intresset redan vid nio års ålder.

En annan utmaning är bristen på behöriga tekniklärare. Malin nämner att många som undervisar i teknik inte har rätt kompetens eller kanske inte ens är intresserade av ämnet. Ofta blir det NO-lärare som tar över teknikundervisningen för att fylla ut sin tjänst, vilket kan leda till en undervisning som inte inspirerar eller engagerar eleverna. Dessutom har förändringar i läroplanen, särskilt i Lgr22, lett till att digitala verktyg och tekniska inslag tonats ner i ämnen som slöjd, vilket ytterligare begränsar elevernas exponering för teknikens mångfald.

Malin framhåller också att det politiska läget påverkar utbildningssystemet negativt. Hon uttrycker oro över att beslut på nationell nivå inte främjar en inkluderande syn på teknik och att detta i sin tur påverkar attityder och framtidsutsikter för kvinnor inom STEM. Den nuvarande styrningen riskerar att cementera gamla strukturer och förhindra nödvändiga förändringar som skulle kunna göra STEM-fältet mer tillgängligt och attraktivt för kvinnor.

Hur kan vi arbeta för att öka representationen och jämställdheten inom AI och STEM?

För att öka representationen och jämställdheten inom AI och STEM anser Malin att vi måste börja tidigt, redan i förskolan. Hon betonar vikten av att väcka intresse och nyfikenhet hos barn genom att visa på teknikens mångfald och möjligheter. Det handlar inte bara om att introducera avancerad teknik eller att använda skärmar, utan om att integrera teknik på ett sätt som är meningsfullt och engagerande för barnen.

Malin föreslår att använda skönlitterära böcker, berättande och praktiska exempel för att introducera tekniska koncept. Hon nämner Helsingborgs stads AI-robot Laban som ett exempel på hur man kan väcka intresse för AI på ett lekfullt sätt. Genom att göra tekniken till en naturlig del av barnens vardag kan vi hjälpa dem att utveckla en positiv lärandeidentitet där teknik är något spännande och tillgängligt.

Hon understryker också att vi behöver förändra läroplanen och hur vi strukturerar undervisningen. Istället för att separera ämnen som teknik, slöjd och bild, som ofta sker i Sverige, kan vi inspireras av andra länder där dessa ämnen integreras under paraplyer som "design" eller "skapande". Detta skulle möjliggöra en mer holistisk och inkluderande undervisning där både hårda och mjuka tekniker får utrymme.

Malin varnar för att enbart fokusera på ytlig användning av teknik och AI i skolan, såsom att lära eleverna att generera innehåll utan att förstå de underliggande processerna. Hon menar att vi behöver gå djupare och använda tekniken för att främja kritiskt tänkande, kreativitet och problemlösning. Genom att integrera kultur och konst kan vi också hjälpa eleverna att förstå teknikens roll i samhället och dess potential att lösa verkliga problem.

Slutligen betonar hon behovet av en nationell styrning som stödjer dessa förändringar. Utan tydliga riktlinjer och krav kommer det vara svårt att åstadkomma en verklig förändring i hur teknik undervisas och uppfattas i skolan.

Vad inspirerade dig att engagera dig för jämställdhet inom teknik, och vad driver dig att fortsätta?

Malins engagemang för teknik och jämställdhet började när hon arbetade som lärare och stötte på utmaningar med att hinna med formativ bedömning och storytelling i klassrummet. Hon insåg att tekniken kunde vara ett kraftfullt verktyg för att skapa upplevelsebaserat lärande och för att förstärka elevernas inlärning genom ljud, bild och ljus.

En särskilt avgörande händelse var när hennes skola brann ner, vilket lämnade henne och hennes elever med mycket begränsade resurser. Trots detta lyckades de genom kreativitet och samarbete använda det lilla de hade – en gammal projektor och papper – för att fortsätta undervisningen. Denna erfarenhet visade henne att teknik inte behöver vara avancerad eller dyr för att göra skillnad, och att man tillsammans med eleverna kan övervinna stora hinder.

Malin har sedan dess fortsatt att inspireras av andra och har byggt upp ett omfattande nätverk av likasinnade som delar hennes passion för teknik som ett pedagogiskt verktyg. Hon betonar att tekniken för henne alltid har varit en möjliggörare för lärande, snarare än ett mål i sig. Hennes drivkraft kommer från viljan att utforska nya sätt att förbättra undervisningen och att göra lärandet mer engagerande och tillgängligt för alla elever.

Hon nämner också Kristina Alexanderson som en stor inspirationskälla och förebild inom teknik och utbildning. Malin uppskattar särskilt hur Kristina lyckas kombinera djup teknisk kunskap med pedagogisk insikt och en förmåga att inspirera andra.

Utöver detta motiveras Malin av en önskan att motverka de negativa trender hon ser inom utbildningspolitiken. Hon känner ett ansvar att arbeta för förändring och att överbevisa de krafter som vill begränsa teknikens roll i skolan. Hennes engagemang är både personligt och professionellt, och hon ser det som en del av sitt uppdrag att främja jämställdhet och inkludering inom teknikfältet.

Vilka insatser tror du har störst potential att inspirera unga kvinnor till en karriär inom STEM?

Malin tror starkt på att kontinuerliga och integrerade insatser i de tidiga skolåren har störst potential att inspirera unga kvinnor till en karriär inom STEM. Hon menar att det inte räcker med enstaka aktiviteter som programmeringsläger för tjejer, eftersom dessa ofta kommer för sent och bara når en liten grupp. Istället behöver intresset för teknik byggas upp gradvis genom vardagliga undervisningspraktiker som inkluderar både mjuka och hårda tekniker.

Hon förespråkar en förändring i lärarkårens förhållningssätt till teknik. Lärare bör se teknik som något som är relevant och tillgängligt för alla elever, oavsett kön. Genom att integrera teknik i olika ämnen och visa på dess tillämpningar i olika sammanhang kan man skapa en mer inkluderande lärmiljö. Malin betonar vikten av att använda didaktiska verktyg som engagerar eleverna och visar på teknikens mångfald och kreativitet.

Malin anser också att vi behöver en nationell styrning som stöder dessa förändringar. Utan tydliga riktlinjer och krav på huvudmän och skolor riskerar insatserna att bli ojämna och beroende av enskilda eldsjälar. Hon efterlyser en läroplan som integrerar design, problemlösning och kreativt tänkande, och som uppmuntrar eleverna att utforska teknikens olika aspekter på ett holistiskt sätt.

För att verkligen inspirera unga kvinnor till en karriär inom STEM behöver vi enligt Malin också förebilder och representation. Genom att lyfta fram kvinnliga framgångar inom teknik och vetenskap kan vi visa att fältet är öppet och tillgängligt för alla. Hon betonar att det är viktigt att inte bara fokusera på tekniska färdigheter, utan också på hur teknik kan användas för att lösa verkliga problem och förbättra människors liv.

Hur ser du på framtiden för jämställdhet inom STEM och AI?

Malin är bekymrad över framtiden för jämställdhet inom STEM och AI om inte radikala förändringar sker i dagens politiska styrning. Hon ser en trend där digitala verktyg och teknik tas bort från undervisningen i de lägre åldrarna, ofta med hänvisning till ekonomiska besparingar eller en vilja att minska skärmtiden för barn. Detta riskerar att skapa ännu större klyftor mellan de som har tillgång till och kan använda teknik och de som inte har det.

Hon menar att nuvarande politiska beslut går emot internationella rekommendationer från organisationer som OECD, UNESCO och World Economic Forum, som alla betonar vikten av teknik och digital kompetens i utbildningen. Genom att inte prioritera dessa områden riskerar Sverige att halka efter och missa möjligheten att fostra en generation som är redo att möta framtidens utmaningar.

Malin uttrycker oro över att ansvaret för att främja jämställdhet och teknikintresse läggs på individen, rektorer och enskilda lärare, utan stöd från nationell nivå. Detta leder till en ojämnhet i hur skolor arbetar med dessa frågor och gör det svårt att åstadkomma en verklig förändring. Hon är pessimistisk om framtiden om vi fortsätter på den nuvarande vägen, då det kan leda till ökade klyftor, minskat teknikintresse och en brist på jämställdhet inom STEM och AI.

För att vända denna utveckling anser Malin att det krävs en tydlig nationell strategi som prioriterar teknik och digital kompetens i utbildningen, med fokus på både jämställdhet och likvärdighet. Utan en sådan styrning riskerar vi att missa chansen att skapa en inkluderande och innovativ framtid inom STEM och AI.